Hundar med mycket päls som får tovor

Då jag börjat trimma även klipphundar, på elevnivå, har jag börjat ta del av de svårigheter många hundägare möter och har svårt att bemästra: tovor och pälsar som mattar ihop sig. Kanske har man köpt en hund för att den är söt, liten, stor, fallit för kompisens rasrepresentant men kanske inte läst på så mycket om pälsvården. Köper man en blandras så vet man inte heller vad som faller ut i det genetiska lotteriet och kanske står man där med en väldigt pälsad hund som inte fäller. Resultatet blir i en del fall pälsar som kanske är genomkammad på ryggen men som har mattor av hoptovad päls under buken eller i tassarna eller på bakbenen på den sida där hunden gillar att ligga. Kanske gillar hunden att lägga sig under ett träd som fäller frön så gottar även dessa in sig i pälsen. Det är ett svårt åtagande att hantera en hund med mycket päls och är en utmaning för de som bara ville ha en promenadkompis och familjehund. Svårigheten med all päls kanske kom som en trist överraskning och det är klurigt att veta hur man ska hantera den. Här har uppfödarna ett STORT ansvar i att informera sina valpköpare om vad som kommer att krävas och, tycker jag, erbjuda kurs och stöd i hur man hanterar pälsarna. Även om man köpt en blandras ska man kräva detta. Om man köper en hund från en SKK-ansluten uppfödare är dock chansen större att man får stöd som valpköpare. Trösten är dock att det går snabbt att lära sig och om man frågar finns det mycket kunskap att hitta för den vetgirige. 

I min ras, schnauzer, så skulle jag säga att vi inte tvekar att stötta varandras valpköpare. Har jag en valp i södra änden av landet så vet jag vem jag kan rekommendera som trimmare och vet att hunden kommer att få en proffsig genomgång. Här på ön har jag tagit emot hundar från andra kennlar. Det är gott att kunna hjälpa varandra. 

Som uppfödare av schnauzer så föredrar jag absolut om mina valpköpare låter plocka sina hundar, men om man inte kan eller hittar någon som kan så är det mer ansvarsfullt att istället klippa. Det får aldrig bli så att hunden får ohälsa av lång päls. Det viktigaste är att hund och familj är lyckliga och hälsosamma ihop. Mina valpköpare är välkomna till mig här på ön eller i Nynäshamn för trimning och kurs. Jag ställer också upp via facetime och andra digitala kanaler. 

Bästa stalltipset är att ha tät och kontinuerlig pälsvård. Om jag jämför med mina strävhåriga hundar med skägg så borstas skäggen minst en gång i veckan och får bad med schampo och balsam varje vecka. Detta tänker jag är ett rimligt minimum för hundar med mycket päls. Många hundar behöver nog borstas varje dag för att slippa smärtsamma tovor. 

Det innebär risker för hundar att inte få den pälsvård de behöver. En hund med stora tovor av ihopfiltad päls mellan trampdynorna kan inte ha en naturlig ställning mellan trampdynor och klor, för dessa puttas isär av den ihopfiltade pälsen. Detta innebär obehag och även smärta för hunden. I denna filtmatta kapslas även gruskorn och små stickor in och hunden kan inte bli av med dem. Hunden riskerar även svampinfektioner och tom sårskav av stora tovor. Jag skulle säga att man måste klippa klor varannan vecka, mina hundar går jag igenom varje vecka, och varje gång man klipper klorna måste man se över pälsen mellan trampdynorna. Så fort det börjar "pälsa på sig" behöver man vara där och klippa. Det får aldrig börja bildas tovor, då har man inte skött sig som djurägare. Trösten är att det aldrig är för sent att bli en bättre matte eller husse och ha koll på tassarna.

När det gäller borstning får man inte inskränka sig till att borsta de delar som är lätt att komma åt. Man måste borsta ut pälsen överallt, armhålor, bröstkorg, lår, mage, börja med en borste och fortsätt med en kam. Hela hunden måste kammas igenom och kammen ska ner i botten. Klassikern är hundägaren som har kammat men som bara tagit det övre lagret, över filtmattan som omger hundens kropp...  Är det svårt att borsta ut så har man låtit det gå för långt. En långhårig hund blir lättare att hålla i ordning om den är ren och haft balsam i pälsen. I värsta fall får man klippa bort en tova och då får man välja om hunden ska bli kortklippt eller om man ska acceptera att få en päls som ser ojämt klippt ut. Kanske vill inte trimmaren att du går ifrån denne med en ojämnt klippt hund och kanske bedömer trimmaren att det blir för jobbigt för hunden att reda ut alla tovor. Här får man bedöma vad som blir bäst för hunden. 

När jag skaffade min ras sa många att det skulle bli jobbig pälsvård eftersom det är en trimras, alltså vi plockar bort pälsen från hunden med fingrarna, men jag känner verkligen att det är lätt pälsvård. Jag skulle kunna bestämma mig för att ta bort päls var tredje månad och ändå ha en hund som alltid mår bra och aldrig har tovor. Den sträva pälsen tovar inte, fäller inte och är blank och hygienisk. I helgen bestämde sig två av hundarna att gräva upp en rabatt som jag lämnat en rinnande vattenslang i. Oj vad smutsiga och blöta de var. Vi spolade av dem med lite snabbt med nämnda slang och tio minuter senare hade pälsen torkat och hundarna var rena. Inga lerkakor kom med in och pälsarna såg ut som innan incidenten. Jag älskar sträva pälsar. 

Med allt detta sagt så tycker jag ändå att det är toppen att ha börjat klippa hundar. Jag letar efter ett hundbadkar för att kunna bada hundar och ska köpa en blaster. Så: varmt välkomna alla hundar till Fröken Saber, med eller utan tovor, sträv eller mjuk päls. Jag gör elevklippningar till reducerat pris och undervisar gärna samtidigt som jag jobbar. Vi kan titta igenom klor, tassar, öron och tänder och få tips om vad matte/husse kan tänka på. Ibland kanske jag rekommenderar att man går till veterinären, tex om öronen är infekterade och behöver medicinsk behandling innan det går att klippa dem. 

#hundtrimmare #trimmarevisby #klippahund #klippa #trimmahund