I Västerås med Tapper

Igår var Tapper och jag i Västerås och ställde ut. Eftersom Tapper är färdig med sina J-cacib och färdig Junior CIB ställde jag ut henne i unghundsklass. Detta förde med sig två goda saker: vi riskerar inte att blockera för någon annan som behöver juniorcertet och dessutom hade vi chans på det stora cacibet. Det är viktigt att vara sportslig tycker jag och ett införande av en fullcertordning hade stöttat det och kanske ökat antalet anmälningar till utställning. Folk åker inte och betalar fem hundra kronor för att vara statister. Tapper uppförde sig fint men hade inte riktigt svansen i topp i ståendet. Lite kanske detta berodde på löpet, kanske var det lite tufft att vara ensam från flocken. Hon slutade som tredje bästa tik och eftersom de två före var juniorer fick Tapper sitt första vuxen-cacib. Det var glädjande och jag är glad över hur hon växer som hund för varje gång hon är med ute. Jag brukar aldrig besvära domarna med frågor men möjligheten finns att ställa frågor. Jag frågade vad det var för ”fel” på min hund och fick klart besked att hon ännu rör sig lite valpigt och att pannluggen står ut som en stor bloffa rakt i huvudet. Ja, som jag våndats över denna lugg. Den är liksom på utväxt efter att jag dragit bort fula strån och nu är den i ett oregerligt stadium och står rakt ut. Skulle jag dra bort den får jag börja om igen och det är inget alternativ. Skägget börjar komma sig lite men sammantaget gör detta att hon får ett valpigt huvud, ingen lugg eller skägg som ger ett vuxet intryck och ett längre huvud. När jag fått klart besked så är det så självklart. Hon har framtiden för sig, luggen växer ut och kanske blir det inga fler juniortitlar men viktigare är att hon får ha lite roligt i ringen och hon kommer att mogna även hon. Hennes mamma har vuxit i sig först som fyraåring och har en superkropp. Ska busa till det lite mer för Tapper på nästa träning så att det blir lite roligare.