Mardrömsetappen och vackra promenader

Det gick så mycket  mycket lättare än förväntat att gräva gropar i syrenhäcken. Det bevisar bara att man inte ska gnälla, tveka och ynka så mycket utan snarare skrida till verket. Ett rejält motstånd mötte jag dock i form av en myrstack i en stubbe. Min underbart snälla pappa hjälpte mig bort med den. 79 år ung och stark och snäll som en björn, lite som Bamse faktiskt men utan behov av dunderhonung. Imorgon hoppas jag att vi ska sätta upp stolpar och nät. Den dag staketet är färdigt kommer jag att dra en lättnadens en suck. 

Dagens stora härliga begivenhet var dock att jag gjorde personbästa på 44,2 i i skytte och jag är enormt glad och stolt. Jag gjorde tre guldserier och jag hoppas att detta är ett nytt jag :-). Som jag sagt tidigare: härligt med en sport som man vet enbart bygger på prestation och inga subjektiva bedömningar. 

Vi har varit utställningslediga denna helg och det har varit skönt. Nästa helg är det dock dags igen och jag har varit ute och sett över pälsen på Ybbe. Båda tjejerna är toppenfina i pälsarna och jag tror att jag kommer att matcha in Ybbes vikt också till när det är dags för henne. Senast Tapper var iväg kände vi att hon var lite för rufsig i pälsen och lite liten. Nu har vi matat på henne lite mer och pälsen har växt ut. Kanske är det ännu för kort för den domare som vill ha lite längd men jag känner att den är perfekt. Jag har under våren beundrat kennelmamman Carola på Cubits för hennes trimning av hennes fina juniortik Hedda och nu är jag på bra väg att uppnå samma resultat med Tapper. Det är roligt och toppen när man kan stötta och inspirera varandra i arbetet med hundarna.