Något ramlade ner
En vän sa: du har inte delat så mycket filmer på senaste. Nä, så är det. Denna vecka har jag arbetat fyra dagar och lämnat över kronjuvelerna i min pappas ömma vård när jag undervisar. Det har gått jättebra för valparna och pappa/morfar. Idag gick jag ett snabbt ärende på stan och kliade mig på halsen, något ramlade ner, och helt ärligt kan det ha varit vad som helst, sannolikt rått kött eller något ännu läbbigare. Låt oss inte tala vidare om denna sak. Kontentan är att undertecknad fått bekänna färg denna vecka. Det är mycket bestyr med att hålla rent i valplådan, serva Ybbe med mängder med mat och att börja vänja in Björnligan med annan mat än mjölk. Björnligan, även kallade björnbusarna, gillar att få ett nattamål vid så där tre fyra på natten. Jag brukar vara fenomenal på att kunna somna om när och var som helst, men även jag blev lite matt i lacken mot slutet av veckan, men eftersom jag bara jobbar fyra dagar i veckan och har tillstånd att jobba hemifrån när jag inte undervisar, så går det ändå fint. Valplådan ska städas både morgon och kväll och det kommer sannolikt att intensifieras framöver. Nu har påsklovet börjat och veckan efter har jag bara tre undervisningsdagar. I skolans värld brukar vi säga lite på skoj, lite på allvar: planera till påsk, sen är det över.
Nu har raringarna börjar äta rått kött lite mer på allvar och de älskar det! Jag har ska försöka klippa ihop en film så ni får se hur de bär sig åt. Den som gör ren dem är jag och filmen kommer att förklara allt om varför det ramlar saker ifrån mig mellan varven. De formligen badar i maten, står i faten och idag somnade Herr Grå över kompisarna, som hade huvudena i faten. Det är fullkomligt obeskrivligt hur de gör. Efter att de har ätit utbryter total paltkoma och de är så trötta att de kan somna hur som helst och är fullkomligt bedårande. De gnyr och försöker hitta bästa platsen och bästa kompisen och somnar mitt i handlingen. Något som är fullkomligt hjärtevärmande är att de uppmärksammar mig på ett helt nytt sätt nu. De känner igen min röst, de vet att mina händer betyder mat, så de kommer ivrigt när jag kommer till dem. De är helt bedårande och när de gosar med mig vill jag behålla varenda en. Ja, nu har tiden kommit då jag kan börja hantera dem lite mer. De ser, hör och har blivit medvetna på ett helt annat sätt så snart börjar den roliga tiden.
Jag har ringt runt mina valpköpare och informerat om att raringarna kommer upp till fastlandet den 18 maj och är då redo att flytta hemifrån. Jag bokar in alla på individuella tider så att alla får sin tid att knyta an och få information i lugn och ro. Någon kompis kommer att flytta veckan efter och även ngn vecka efter det. Det är även en kille som eventuellt ska flytta utomlands och då blir man kvar hos kennelmamman länge, så länge att kennelmamman brukar gråta en skvätt vid avskedet och säga till maken, nu säljer vi inga fler valpar. Det som är min räddning är alla samtal och sms om hur mycket man längtar efter sin raring. Då vet jag att det kommer att bli bra.
PS Att någon valp ser ut att ha silver i ansiktet eller kinden beror på blixten. Det är svårt att fota svarta valpar. De är svarta som bara den, stundom med lite inslag av torkat kött här och var. DS
Matfilmer kommer, nedan lite andra filmer.